A.
INSERT KORSNINGSSCHEMA
25%
B.
Båda föräldrarna måste ha haft anlag för vit päls. Spermierna och äggcellen som möts måste båda bära de vita anlagen.
C.
1. A) Aa B) Aa C) aa
2. INSERT KORSNINGSCHEMA
25%
D.
Visar inlägg med etikett No. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett No. Visa alla inlägg
tisdag 29 april 2014
onsdag 2 april 2014
Resultat
Utförande:
jag har på min badminton pratat med gruppen och frågat hur de tar sig till träningen och fick resultatet att 4 personer är duktiga och cyklar, 2 tar bussen och fyra blir skjutsade.
Till de som tar bussen eller blir skjutsade informerade jag om konsekvenserna som utsläppen från bilar och bussar har på miljön. Dessutom drog jag upp fördelarna med att cykla. Du sparar tid, pengar, slipper bussarnas tider, kommer uppvärmd till träningen och så är årstiden perfekt för att vara ute och cykla. Jag vet att det finns en del lata i gruppen så jag drog med att bjuda på kladdkaka till de som började att cykla.
Resultat:
Vi är 10 i gruppen. 4 cyklade från början så de slapp min propaganda.
2 stycken tog buss innan nu är det bara 1.
4 stycken blev skjutsade. Nu är det bara 3. De 3 bor så långt borta så att de har inget annat val.
Alltså fick jag två personer att inse hur dumt det är att inte cykla. Jag har ett erkännande...... en av dem är jag. Det är iaf en minskning med en tredjedel vilket jag är nöjd med. Kladdkakan fick också ett bra gott resultat även om vi inte orkade hela.
jag har på min badminton pratat med gruppen och frågat hur de tar sig till träningen och fick resultatet att 4 personer är duktiga och cyklar, 2 tar bussen och fyra blir skjutsade.
Till de som tar bussen eller blir skjutsade informerade jag om konsekvenserna som utsläppen från bilar och bussar har på miljön. Dessutom drog jag upp fördelarna med att cykla. Du sparar tid, pengar, slipper bussarnas tider, kommer uppvärmd till träningen och så är årstiden perfekt för att vara ute och cykla. Jag vet att det finns en del lata i gruppen så jag drog med att bjuda på kladdkaka till de som började att cykla.
Resultat:
Vi är 10 i gruppen. 4 cyklade från början så de slapp min propaganda.
2 stycken tog buss innan nu är det bara 1.
4 stycken blev skjutsade. Nu är det bara 3. De 3 bor så långt borta så att de har inget annat val.
Alltså fick jag två personer att inse hur dumt det är att inte cykla. Jag har ett erkännande...... en av dem är jag. Det är iaf en minskning med en tredjedel vilket jag är nöjd med. Kladdkakan fick också ett bra gott resultat även om vi inte orkade hela.
torsdag 27 mars 2014
No frågor om växthuseffekten
1. Under vilket århundrade nämndes första
gången ”växthuseffekten”?
Under 1800-talet.
2. Vem var Svante Arrhenius?
En svensk som år 1892 visade koldioxidens roll för växthuseffekten. Han trodde att förbränningen av kol skulle förstärka växthuseffekten.
4. Är det varmare eller kallare på jorden än på planeten Mars?
Växthuseffekten är inte alltid dålig. På Mars är temperaturen -20 för att Mars har lite växthusgaser.
5. Kan du förklara vad temperaturskillnaderna ovan beror på?
Växthusgaserna stannar i atmosfären och hindrar värme från att stiga ut i rymden och håller nere den på planeten. Mars har en liten del växthusgaser och är därför kallare än Venus som har väldigt mycket växthusgaser.
6. Vad gjorde forskningsstationen Vostok i Antarktis för viktig upptäckt?
Genom isen kunde forskarna följa klimatets utveckling under 400 000 år. De kom fram till att koldioxidhalten i isen förutspår den kommande temperaturen. De nuvarande nivåerna har inte varit högre än vad de är nu under 400 000 år vilket visar att temperaturen kommer att stiga.
7. Ungefär hur många grader har medeltemperaturen stigit sen början av 1900-talet?
0,7 grader celcius.
8. Hur många grader tror man att medeltemperaturen kommer att öka på 2000-talet, på ett ungefär?
2-6 grader celcius.
9. Ge minst två exempel på viktiga växthusgaser.
Koldioxid, kommer från vår förbränning av kol, olja, gas, stannar i atmosfären i 100 år.
Ozon, största delen kommer från våra bilars avgaser.
10. På vilket sätt bidrar boskapsuppfödning till växthuseffekten?
När levande organismer bryts ner bildas det metangas. Spillningen av djur och kor fiser ut gas som påverkar växthuseffekten.
11. Vad är Kyoto-avtalet för något?
Ett avtal där de flesta länderna har skrivit under att försöka minska sina utsläpp till en viss tid.
Under 1800-talet.
2. Vem var Svante Arrhenius?
En svensk som år 1892 visade koldioxidens roll för växthuseffekten. Han trodde att förbränningen av kol skulle förstärka växthuseffekten.
4. Är det varmare eller kallare på jorden än på planeten Mars?
Växthuseffekten är inte alltid dålig. På Mars är temperaturen -20 för att Mars har lite växthusgaser.
5. Kan du förklara vad temperaturskillnaderna ovan beror på?
Växthusgaserna stannar i atmosfären och hindrar värme från att stiga ut i rymden och håller nere den på planeten. Mars har en liten del växthusgaser och är därför kallare än Venus som har väldigt mycket växthusgaser.
6. Vad gjorde forskningsstationen Vostok i Antarktis för viktig upptäckt?
Genom isen kunde forskarna följa klimatets utveckling under 400 000 år. De kom fram till att koldioxidhalten i isen förutspår den kommande temperaturen. De nuvarande nivåerna har inte varit högre än vad de är nu under 400 000 år vilket visar att temperaturen kommer att stiga.
7. Ungefär hur många grader har medeltemperaturen stigit sen början av 1900-talet?
0,7 grader celcius.
8. Hur många grader tror man att medeltemperaturen kommer att öka på 2000-talet, på ett ungefär?
2-6 grader celcius.
9. Ge minst två exempel på viktiga växthusgaser.
Koldioxid, kommer från vår förbränning av kol, olja, gas, stannar i atmosfären i 100 år.
Ozon, största delen kommer från våra bilars avgaser.
10. På vilket sätt bidrar boskapsuppfödning till växthuseffekten?
När levande organismer bryts ner bildas det metangas. Spillningen av djur och kor fiser ut gas som påverkar växthuseffekten.
11. Vad är Kyoto-avtalet för något?
Ett avtal där de flesta länderna har skrivit under att försöka minska sina utsläpp till en viss tid.
fredag 28 februari 2014
NO PM
Jag har valt att försöka få folk att åka mindre bil. Mycket av bilåkandet tror jag är är ren bekvämlighet för att vi är för lata för att cykla eller gå. Det är sååå onödigt och jag tror att folk behöver informeras om hur mycket pengar man kan spara och hur hälsan kan komma att påverkas positivt om man till exempel cyklar istället. Jag själv och min familj är inte helt perfekta i detta ämnet heller så det blir också en utmaning för mig själv att ändra mitt och min familjs beteende vilket också är en anledning till att jag valde detta ämnet.
Idag drivs de allra flesta bilarna på bensin eller diesel som framställs ur olja som är ett fossilt bränsle och som inte går att förnya eller återanvända. Oljan kommer så småningom att ta slut om vi inte ändrar vårt beteende. Kväveoxider i bilens utsläpp bidrar till sura nerfall och orsakar övergödning av våra vattendrag. På sistone har det blivit bättre eftersom bilarna har blivit mer miljösmarta men de är ändå en STOR klimatbov. Varför väljer då majoriteten av folk att köpa en bensin eller dieseldriven bil? Jo, därför att de allra flesta nya bilarna drivs antingen av bensin eller diesel så det finns ett väldigt stort urval av dem när du ska köpa ny bil. De kostar även mindre och är väldigt beprövade. Det kan vara svårare att hitta mackar som har alternativa bränslen dvs bränslen förutom bensin och diesel. Det sättet vi förbrukar olja på idag kommer inte att hålla i längden så vi måste ändra vårt beteende. Ett problem är att bilindustrin är mer ute efter att tjäna pengar än att hjälpa miljön. Så det är helt enkelt ett enklare val för din ekonomi och din bekvämlighet att välja en bensin eller dieseldriven bil. Det är upp till bilföretagen och staten att ändra på detta.
90% av luftföroreningarna i städerna kommer ifrån biltrafiken. Bilavgaserna innehåller en mängd gaser som är skadliga för både djur och natur. Dessa gaser påverkar våra lungor och luftvägar och astma kan förvärras. Med tiden blir byggnader nedsmutsade av bilavgaserna, syns tydligt på gamla byggnader. Trafikverket har gjort en undersökning som visar att det finns tydliga sammanband mellan astma och ökade luftföroreningar. En undersökning publicerad i The Lancet från 2007 visar att barn som bor 500 meter från en motorväg får en försämrad lungkapacitet jämfört med barn som bor mer än 1500 meter från motorvägen. Bilavgaserna kommer att påverka dessa barn för livet eftersom deras lungor fortfarande utvecklas. Koldioxiden från bilarna påverkar det undre ozonlagret och gör så att solstrålarna reflekteras tillbaka ner på jorden och stänger inne värme så att temperaturen stiger. Detta kommer att leda till att isarna smälter och att vattennivån höjs mer och mer och flera stora städer kommer så småningom att hamna under vattenytan. Isbjörnar och flera andra djurarter kommer att bli svårt drabbade och så småningom dö ut.
Jag ska få folk att åka mindre bil och få dem att inse hur lätta, snabba och miljösmarta alternativ det finns. På min badmintonträning ska jag övertyga folk att åka tillsammans till tävlingar och träningar eller att få de som kan att cykla. Jag själv ska börja att cykla till träningen istället för att ta bussen. Fördelarna med att cykla (förutom att det är snällt mot miljön) är att det är helt gratis och du slipper att tänka på var du ska parkera och du slipper biltrafiken. Detta ska jag använda som argument på min badmintonträning. Vi tränar badminton tre gånger i veckan och en barnbiljett kostar 11 kr på bussen så du tjänar 11x6 = 66 kr. Du sparar alltså 66 kronor i veckan på att cykla, dessutom får du träning och sparar en massa tid och tid är ju pengar. Om mina föräldrar lyckas att åka mindre bil så ska jag laga mat en gång i veckan som tack.
Källor:
http://energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energisystemet/
Det står tydligt vilket företag som driver sidan och hur man ska kontakta dem ifall man har frågor. Det är objektivt skrivet och uppdaterad fakta från endast de senaste åren. Organistationen jobbar för att få miljön bättre och är rekommenderad av skolan.
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-1235-5.pdf
Står tydligt vem som är ansvarig hur man kan kontakta dem. Det är en stor organisation som jobbar för att förbättra Sveriges klimat. Internationellt sammarbete med EU.
http://www.naturochmiljo.fi/vad_vi_gor/miljo_och_livsstil/article-28656-9653-lamna-bilen-hemma-ak-med-andra
Står tydligt vem som är ansvarig och hur man får kontakt. Driver en naturskola i Finland med fokus på miljön. Har redovisningar på sin sida med fall angånende naturen där de har varit med och påverkat.
http://www.trafikverket.se/Privat/Trafiksakerhet/Barn-i-trafiken/Barn-och-ungdom-vag/Fakta-om-barn-och-trafik/Bilavgaser-ar-ett-halsoproblem/
Tydligt vem man ska kontakta och vem som är ansvarig. Uppdaterad fakta från de senaste åren. All fakta är objektivt skriven utan synpunkter. Har en rad med bevis ifrån saker de har påverkat. Det är stor organisation som säkert inte vill förlora rykte genom att ha felaktig fakta. Det är en statlig myndighet.
Idag drivs de allra flesta bilarna på bensin eller diesel som framställs ur olja som är ett fossilt bränsle och som inte går att förnya eller återanvända. Oljan kommer så småningom att ta slut om vi inte ändrar vårt beteende. Kväveoxider i bilens utsläpp bidrar till sura nerfall och orsakar övergödning av våra vattendrag. På sistone har det blivit bättre eftersom bilarna har blivit mer miljösmarta men de är ändå en STOR klimatbov. Varför väljer då majoriteten av folk att köpa en bensin eller dieseldriven bil? Jo, därför att de allra flesta nya bilarna drivs antingen av bensin eller diesel så det finns ett väldigt stort urval av dem när du ska köpa ny bil. De kostar även mindre och är väldigt beprövade. Det kan vara svårare att hitta mackar som har alternativa bränslen dvs bränslen förutom bensin och diesel. Det sättet vi förbrukar olja på idag kommer inte att hålla i längden så vi måste ändra vårt beteende. Ett problem är att bilindustrin är mer ute efter att tjäna pengar än att hjälpa miljön. Så det är helt enkelt ett enklare val för din ekonomi och din bekvämlighet att välja en bensin eller dieseldriven bil. Det är upp till bilföretagen och staten att ändra på detta.
90% av luftföroreningarna i städerna kommer ifrån biltrafiken. Bilavgaserna innehåller en mängd gaser som är skadliga för både djur och natur. Dessa gaser påverkar våra lungor och luftvägar och astma kan förvärras. Med tiden blir byggnader nedsmutsade av bilavgaserna, syns tydligt på gamla byggnader. Trafikverket har gjort en undersökning som visar att det finns tydliga sammanband mellan astma och ökade luftföroreningar. En undersökning publicerad i The Lancet från 2007 visar att barn som bor 500 meter från en motorväg får en försämrad lungkapacitet jämfört med barn som bor mer än 1500 meter från motorvägen. Bilavgaserna kommer att påverka dessa barn för livet eftersom deras lungor fortfarande utvecklas. Koldioxiden från bilarna påverkar det undre ozonlagret och gör så att solstrålarna reflekteras tillbaka ner på jorden och stänger inne värme så att temperaturen stiger. Detta kommer att leda till att isarna smälter och att vattennivån höjs mer och mer och flera stora städer kommer så småningom att hamna under vattenytan. Isbjörnar och flera andra djurarter kommer att bli svårt drabbade och så småningom dö ut.
Jag ska få folk att åka mindre bil och få dem att inse hur lätta, snabba och miljösmarta alternativ det finns. På min badmintonträning ska jag övertyga folk att åka tillsammans till tävlingar och träningar eller att få de som kan att cykla. Jag själv ska börja att cykla till träningen istället för att ta bussen. Fördelarna med att cykla (förutom att det är snällt mot miljön) är att det är helt gratis och du slipper att tänka på var du ska parkera och du slipper biltrafiken. Detta ska jag använda som argument på min badmintonträning. Vi tränar badminton tre gånger i veckan och en barnbiljett kostar 11 kr på bussen så du tjänar 11x6 = 66 kr. Du sparar alltså 66 kronor i veckan på att cykla, dessutom får du träning och sparar en massa tid och tid är ju pengar. Om mina föräldrar lyckas att åka mindre bil så ska jag laga mat en gång i veckan som tack.
Källor:
http://energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energisystemet/
Det står tydligt vilket företag som driver sidan och hur man ska kontakta dem ifall man har frågor. Det är objektivt skrivet och uppdaterad fakta från endast de senaste åren. Organistationen jobbar för att få miljön bättre och är rekommenderad av skolan.
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-1235-5.pdf
Står tydligt vem som är ansvarig hur man kan kontakta dem. Det är en stor organisation som jobbar för att förbättra Sveriges klimat. Internationellt sammarbete med EU.
http://www.naturochmiljo.fi/vad_vi_gor/miljo_och_livsstil/article-28656-9653-lamna-bilen-hemma-ak-med-andra
Står tydligt vem som är ansvarig och hur man får kontakt. Driver en naturskola i Finland med fokus på miljön. Har redovisningar på sin sida med fall angånende naturen där de har varit med och påverkat.
http://www.trafikverket.se/Privat/Trafiksakerhet/Barn-i-trafiken/Barn-och-ungdom-vag/Fakta-om-barn-och-trafik/Bilavgaser-ar-ett-halsoproblem/
Tydligt vem man ska kontakta och vem som är ansvarig. Uppdaterad fakta från de senaste åren. All fakta är objektivt skriven utan synpunkter. Har en rad med bevis ifrån saker de har påverkat. Det är stor organisation som säkert inte vill förlora rykte genom att ha felaktig fakta. Det är en statlig myndighet.
onsdag 11 december 2013
Lab: Test av olika kondomer
Syfte: Att jämföra olika sorters kondomer på olika vis med varandra för att se hur de skiljer sig åt.
Materiel: En dildo, två stycken provrör och kondomer av Pasante av olika slag. (choklad, mint och jordgubb).
Utförande: Vi började med att trä på mint kondomen och ta tid på hur lång tid det tog. Det gick lätt och relativt snabbt. Sedan luktade vi på den och därefter smakade på den. Efter det försökte vi testa dess hållbarhet genom att riva med nageln upprepade gånger på den. Dock gick den inte sönder. Det gjorde inte heller choklad eller jordgubbs kondomerna. Däremot var choklad kondomen lite lättare att sätta på än de andra men det var ingen markant skillnad. Alla smakade lite plastigt men hade fortfarande en svag smak av choklad, jordgubb eller mint. Choklad smakade dock bäst och mest.
Resultat:
Slutsats:
Vi kom fram till att Choklad kondomen var den bästa då den fick bäst resultat i våra tester. Dock är det ingen markant skillnad även om vissa kondomer kunde vara lite större och bredare. Den vann med snabbts tid, bäst smak, bra lukt, svår att ta sönder och ingen svårighet att ta på. Alltså hade den bättre resultat än de andra
Felkälla: Eftersom vi inte har så extrema tester så blev resultaten väldigt lika.
Materiel: En dildo, två stycken provrör och kondomer av Pasante av olika slag. (choklad, mint och jordgubb).
Utförande: Vi började med att trä på mint kondomen och ta tid på hur lång tid det tog. Det gick lätt och relativt snabbt. Sedan luktade vi på den och därefter smakade på den. Efter det försökte vi testa dess hållbarhet genom att riva med nageln upprepade gånger på den. Dock gick den inte sönder. Det gjorde inte heller choklad eller jordgubbs kondomerna. Däremot var choklad kondomen lite lättare att sätta på än de andra men det var ingen markant skillnad. Alla smakade lite plastigt men hade fortfarande en svag smak av choklad, jordgubb eller mint. Choklad smakade dock bäst och mest.
Resultat:
Vi kom fram till att Choklad kondomen var den bästa då den fick bäst resultat i våra tester. Dock är det ingen markant skillnad även om vissa kondomer kunde vara lite större och bredare. Den vann med snabbts tid, bäst smak, bra lukt, svår att ta sönder och ingen svårighet att ta på. Alltså hade den bättre resultat än de andra
Felkälla: Eftersom vi inte har så extrema tester så blev resultaten väldigt lika.
onsdag 2 oktober 2013
Mens
Mensen är när ett av kvinnans ägg och medföljande hinna åker ut ut kroppen. Detta börjar att hända när man kommer in i puberteten oftast när man är 12-14 år och slutar när man kommer in i klimakteriet runt 50-årsåldern. Det är normalt med 21-30 dagars mellanrum. Ungefär en vecka innan menstrueringen ökar mängden vätska i kroppen vilket gör så att du blir mer lättretad och känslig. Det kallas pms.
torsdag 15 november 2012
Köra i fyrkant
Jobbkamrat: Hannes
Uppdrag:
Uppdraget var att få Uffe junior att åka så rakt och precist som möjligt längs kanterna på en bana formad som en kvadrat med sidorna 1 meter.
Utförande:
Utifrån diagrammet från förra veckan så såg vi hur långt en meter skulle vara. Det visade sig variera väldigt mycket från robot till robot hur många rotationer som var exakt en meter. Det har försvårat arbetet betydligt. Det visade sig att vara 5.1 rotationer på just denna roboten.
Efter en mängd tester så placerade vi Uffe Junior så rakt som möjligt på kanten av banan och tryckte start medans vi filmade hans färd runt banan.
Diagrammet från förra veckan
Resultat:
Antingen är programmet buggat eller så gör roboten olika från gång till gång. Det är väldigt svårt att få till ett exakt resultatet pga detta. Uffe Junior gjorde ändå ett bra jobb och var nästan helt rak hela vägen.
Tänk på att testa dig fram väldigt mycket pga att det varierar från robot till robot.
Uppdrag:
Uppdraget var att få Uffe junior att åka så rakt och precist som möjligt längs kanterna på en bana formad som en kvadrat med sidorna 1 meter.
Utförande:
Utifrån diagrammet från förra veckan så såg vi hur långt en meter skulle vara. Det visade sig variera väldigt mycket från robot till robot hur många rotationer som var exakt en meter. Det har försvårat arbetet betydligt. Det visade sig att vara 5.1 rotationer på just denna roboten.
Efter en mängd tester så placerade vi Uffe Junior så rakt som möjligt på kanten av banan och tryckte start medans vi filmade hans färd runt banan.
Resultat:
Antingen är programmet buggat eller så gör roboten olika från gång till gång. Det är väldigt svårt att få till ett exakt resultatet pga detta. Uffe Junior gjorde ändå ett bra jobb och var nästan helt rak hela vägen.
Tänk på att testa dig fram väldigt mycket pga att det varierar från robot till robot.
torsdag 8 november 2012
Räddningsuppdraget
Christer Fuglesang var fast på månen! Vi var hans sista hopp!
Jobbkamrat: Hannes
Uppdrag: Mini-Christer var fast på en bänk. Sträckan till honom var okänd de första 30 minuterna av förberedelserna. Vi fick reda på att det var 92 cm till Christer när det bara var tre minuter kvar. Då med hjälp av förberedelserna skulle vi få vår robot att köra så nära Christer så möjligt utan att köra över honom. Christer misslyckades med att räddas första gången så vi fick testa igen. Denna gången hade vi två minuter på oss att justera så att vi kommer att lyckas bättre.
Utförande: I programmet mindstorms tog vi motorstyrka 25 och testade hur mycket roboten förflyttades på 0.1 rotationer ända till 10 hela rotationer.
Resultatet:
Resultat:
Första gången räddades stackars Christer inte :( Han förblev hela 6 cm(!) från vår räddningsrobot.
Andra försöket gick det betydligt bättre. Christer kunde lätt hoppa upp på roboten som stannade 1.5 cm ifrån honom.
Jobbkamrat: Hannes
Uppdrag: Mini-Christer var fast på en bänk. Sträckan till honom var okänd de första 30 minuterna av förberedelserna. Vi fick reda på att det var 92 cm till Christer när det bara var tre minuter kvar. Då med hjälp av förberedelserna skulle vi få vår robot att köra så nära Christer så möjligt utan att köra över honom. Christer misslyckades med att räddas första gången så vi fick testa igen. Denna gången hade vi två minuter på oss att justera så att vi kommer att lyckas bättre.
Utförande: I programmet mindstorms tog vi motorstyrka 25 och testade hur mycket roboten förflyttades på 0.1 rotationer ända till 10 hela rotationer.
Resultatet:
Resultat:
Första gången räddades stackars Christer inte :( Han förblev hela 6 cm(!) från vår räddningsrobot.
Andra försöket gick det betydligt bättre. Christer kunde lätt hoppa upp på roboten som stannade 1.5 cm ifrån honom.
onsdag 17 oktober 2012
Hur bra jobbar du med bakgrundsmusik?
Jag jobbade tillsammans med Calle och Sara.
Utförande: Vi gav elever från årskurs 4 ett papper med matte uppgifter som de fick 3 minuter på sig att lösa. Därefter skulle de göra ett till test med lika svåra uppgifter fast med musik i bakgrunden. Musiken var hårdrock som de inte brukar lyssna på frivilligt.
Resultat: ::::::: IN PROGRESS
Felkällor: Ju fler elever som gjorde testet ju säkrare blir resultatet. Vi gjorde det på x antal elever.
IN PROGRESS!
Utförande: Vi gav elever från årskurs 4 ett papper med matte uppgifter som de fick 3 minuter på sig att lösa. Därefter skulle de göra ett till test med lika svåra uppgifter fast med musik i bakgrunden. Musiken var hårdrock som de inte brukar lyssna på frivilligt.
Resultat: ::::::: IN PROGRESS
Felkällor: Ju fler elever som gjorde testet ju säkrare blir resultatet. Vi gjorde det på x antal elever.
IN PROGRESS!
fredag 14 september 2012
fredag 31 augusti 2012
måndag 11 juni 2012
Top tre Labrapporter
På plats tre har vi.......(insert trumvirvell)........... LABRAPPORTEN OM PINNEN!
Det jag är nöjd med i denna rapporten är att jag fick ihop ett bra antal mått och lyckades göra ett diagram för första gången.
jag kunde dock fyllt ut rapporten med mer detaljerade beskrivningar.
På plats två har vi...........(insert trumvirvell)......... LABRAPPORTEN OM KOÖGAT!
Jag är nöjd med att jag fick en bra beskrivning om hur vi gjorde.
Jag skulle gjort den ännu bättre ifall jag skulle ha haft någon mer bild.
Nu kommer vi till det ni alla har väntat på. På plats ett så har vi........................(insert trumvirvell).........
LABRAPPORTEN OM REFLEKTIONER!!!!
Jag är nöjd med mina egenmålade bilder och att man förvånansvärt ser vad det ska föreställa.
Jag även ha fyllt ut denna ännu mer.
Tipps till mig i fortsätningen när jag skriver labrapporter.
Jag ska ta god tid på mig och inte göra det kl 11 på torsdagen. Jag ska söka inspiration från andras bloggar. Jag ska börja samma dag som vi gör laborationen för att då är minnet färskt.
Det jag är nöjd med i denna rapporten är att jag fick ihop ett bra antal mått och lyckades göra ett diagram för första gången.
jag kunde dock fyllt ut rapporten med mer detaljerade beskrivningar.
På plats två har vi...........(insert trumvirvell)......... LABRAPPORTEN OM KOÖGAT!
Jag är nöjd med att jag fick en bra beskrivning om hur vi gjorde.
Jag skulle gjort den ännu bättre ifall jag skulle ha haft någon mer bild.
Nu kommer vi till det ni alla har väntat på. På plats ett så har vi........................(insert trumvirvell).........
LABRAPPORTEN OM REFLEKTIONER!!!!
Jag är nöjd med mina egenmålade bilder och att man förvånansvärt ser vad det ska föreställa.
Jag även ha fyllt ut denna ännu mer.
Tipps till mig i fortsätningen när jag skriver labrapporter.
Jag ska ta god tid på mig och inte göra det kl 11 på torsdagen. Jag ska söka inspiration från andras bloggar. Jag ska börja samma dag som vi gör laborationen för att då är minnet färskt.
torsdag 7 juni 2012
Labkamrater: Sonja och Nanjot.
Syfte: Vi ska se hur killar och tjejers kroppar skiljer sig åt.
Material: Måttband och en tumstock.
Utförande: Vi mätte längden, vingbredden, näsan, fot underarm, 2 leder på pekfingret, hela pekfingret, hattmått, runt axlarna och runt höften.
Nät vi mätte längden så satte vi en bok på huvvet och mätte med mått bandet som vi även använde för att mäta vingbredden och höften.
Vi satte foten mot väggen och hjälptes åt att mäta längden.
Resultat:
Killarnas:
Tjejernas
Tjejena var en cm längre än killarna. Som även märktes på vingbredden som ska vara lika lång som längden.
På näsorna var det ingen märkvärdig skillnad båda 4.8 cm.
Killarna har 0.8 cm större fötter.
Tjejerna har 0.3 cm längre underarm.
Tjejerna är även 0.3 cm längre på de två lederna på pekfingret.
Killarna har 0.3 cm längre pekfinger.
Tjejerna har 1.6 cm större hattmått.
Killarna har 1 cm längre axelbredd.
Höftmått har tjejerna 0.4 cm längre.
Slutsats:
Längden och vingbredden ska vara lika mycket ifall man har mätt noga. Så ska det även vara med näsan och två leder på pekfingret. Underarmen och foten är också lika långa.
Det var inte så stor skillnad som jag trodde det skulle vara. Tjejerna var lite längre som kan bero på att de utvecklas tidigare.
Jag tror inte att det har blivit så stor skillnad mellan killar och tjejer nu. Men ifall man skulle göra samma sak i nian tror jag att det skulle bli andra resultat.
Syfte: Vi ska se hur killar och tjejers kroppar skiljer sig åt.
Material: Måttband och en tumstock.
Utförande: Vi mätte längden, vingbredden, näsan, fot underarm, 2 leder på pekfingret, hela pekfingret, hattmått, runt axlarna och runt höften.
Nät vi mätte längden så satte vi en bok på huvvet och mätte med mått bandet som vi även använde för att mäta vingbredden och höften.
Vi satte foten mot väggen och hjälptes åt att mäta längden.
Resultat:
Killarnas:
Tjejernas
Tjejena var en cm längre än killarna. Som även märktes på vingbredden som ska vara lika lång som längden.
På näsorna var det ingen märkvärdig skillnad båda 4.8 cm.
Killarna har 0.8 cm större fötter.
Tjejerna har 0.3 cm längre underarm.
Tjejerna är även 0.3 cm längre på de två lederna på pekfingret.
Killarna har 0.3 cm längre pekfinger.
Tjejerna har 1.6 cm större hattmått.
Killarna har 1 cm längre axelbredd.
Höftmått har tjejerna 0.4 cm längre.
Slutsats:
Längden och vingbredden ska vara lika mycket ifall man har mätt noga. Så ska det även vara med näsan och två leder på pekfingret. Underarmen och foten är också lika långa.
Det var inte så stor skillnad som jag trodde det skulle vara. Tjejerna var lite längre som kan bero på att de utvecklas tidigare.
Jag tror inte att det har blivit så stor skillnad mellan killar och tjejer nu. Men ifall man skulle göra samma sak i nian tror jag att det skulle bli andra resultat.
torsdag 15 mars 2012
Pinne lab
Syfte: Att se hur jämnt vi kunde få pinnarna uppdelade.
Mtrl:
Kniv
Måttband
våg
Pinne
Såg
Utförande:
Vi gick ut och letade efter en pinne som vi sen i slöjdsalen filade bort barken från. Efter det så mätte vi ut tyngdpunkten och sågade den i två delar. Vi vägde och mätte båda delarna och sen se resultatet.
Resultat:
Diagrammet visar längden gånger vikten av pinnen.
Slutsats:
Ifall staplarna var jämna så har den personen mätt sina pinnar lika stora. I diagrammet så visade staplarna längden gånger vikten. Det gör så att även ifall pinnarna var olika på längden eller vikten så stämmer det när man lägger ihop.
Mtrl:
Kniv
Måttband
våg
Pinne
Såg
Utförande:
Vi gick ut och letade efter en pinne som vi sen i slöjdsalen filade bort barken från. Efter det så mätte vi ut tyngdpunkten och sågade den i två delar. Vi vägde och mätte båda delarna och sen se resultatet.
Resultat:
Diagrammet visar längden gånger vikten av pinnen.
Slutsats:
Ifall staplarna var jämna så har den personen mätt sina pinnar lika stora. I diagrammet så visade staplarna längden gånger vikten. Det gör så att även ifall pinnarna var olika på längden eller vikten så stämmer det när man lägger ihop.
torsdag 8 mars 2012
Värma vatten
Labrapport Vattens kokpunkt
Labkamrat: Maria
Syfte:
Att mäta temperaturökningen i h2o och se vad som händer.
Materiel:
trefort
bägare
nät
h2o
termometer
brännare
Utförande:
Vi satte upp materialen som på bilden. Ovanför lågan från brännaren så satte vi trefoten. På trefoten så satte vi nätet och på nätet så lade vi bägaren med 200 ml h2o. Innan vi tände på brännaren så mätte vi temperaturen i vattnet. Sen så satte vi på brännaren och mätte temperaturen varje minut.
Resultat: Först så steg temperaturen väldigt snabbt sen så gick det långsammare och långsammare. Från 0 min till 5 min har temperaturen stigit med 35°. Mellan 5 och 10 min med endast 27,5°. 10 till 15 min med 14,5°. Till sist så steg den mellan 15 och 20 min med bara 2°.
Slutsatts: Vatten börjar koka på 100°c. När vattnet blir över 100 grader så förångas det och därför hade vi endast 171 ml kvar i bägaren efter 20 min.
Labkamrat: Maria
Syfte:
Att mäta temperaturökningen i h2o och se vad som händer.
Materiel:
trefort
bägare
nät
h2o
termometer
brännare
Utförande:
Vi satte upp materialen som på bilden. Ovanför lågan från brännaren så satte vi trefoten. På trefoten så satte vi nätet och på nätet så lade vi bägaren med 200 ml h2o. Innan vi tände på brännaren så mätte vi temperaturen i vattnet. Sen så satte vi på brännaren och mätte temperaturen varje minut.
Resultat: Först så steg temperaturen väldigt snabbt sen så gick det långsammare och långsammare. Från 0 min till 5 min har temperaturen stigit med 35°. Mellan 5 och 10 min med endast 27,5°. 10 till 15 min med 14,5°. Till sist så steg den mellan 15 och 20 min med bara 2°.
Slutsatts: Vatten börjar koka på 100°c. När vattnet blir över 100 grader så förångas det och därför hade vi endast 171 ml kvar i bägaren efter 20 min.
No PMI
+
På detta arbetsområdet har jag lärt mig mycket. Jag är nöjd med de flesta av mina labbrapporter. Jag förstår vad vi går igenom på lektionerna.
-
På provet så gick det inte så bra. Jag missade att plugga på en del märkte jag. Ibland är det svårt att bara ha sina anteckningar att gå efter när man pluggar på vissa saker som inte står i boken.
Intressant
Jag har lärt mig mycket som sagt som jag tror jag kommer att ha nytta av. Det var även intressant att dissikera ett kalvöga. Är inte ofta man gör det.
På detta arbetsområdet har jag lärt mig mycket. Jag är nöjd med de flesta av mina labbrapporter. Jag förstår vad vi går igenom på lektionerna.
-
På provet så gick det inte så bra. Jag missade att plugga på en del märkte jag. Ibland är det svårt att bara ha sina anteckningar att gå efter när man pluggar på vissa saker som inte står i boken.
Intressant
Jag har lärt mig mycket som sagt som jag tror jag kommer att ha nytta av. Det var även intressant att dissikera ett kalvöga. Är inte ofta man gör det.
fredag 17 februari 2012
Labrapport
Syfte: Vi ska se hur strålar studsar i en konvex och en konkav spegel.
Materiel:
Optik bänk
Konkav lins
Konves lins
Lampa
Elkub
Lins
Spalthållare
Utförande: Vi satte fast sakerna på den optiska bänken så att ordningen blev: Lampa, lins, spalt och sen spegeln. Sen lyste vi med lampan så att strålarna åkte igenom alltsammans och sist på spegeln.
Resultat: Då hände detta:
Här har vi en konkav spegel och då bröts ljuset inåt och träffades i brännpunkten.
Här har vi en konvex spegel. Ljuset bröts utåt.
Slutsats: I en konkav spegel så reflekteras strålarna och träffas i brännpunkten.
I en konvex spegel så säras strålarna och åker åt varsitt håll.
Materiel:
Optik bänk
Konkav lins
Konves lins
Lampa
Elkub
Lins
Spalthållare
Utförande: Vi satte fast sakerna på den optiska bänken så att ordningen blev: Lampa, lins, spalt och sen spegeln. Sen lyste vi med lampan så att strålarna åkte igenom alltsammans och sist på spegeln.
Resultat: Då hände detta:
Här har vi en konkav spegel och då bröts ljuset inåt och träffades i brännpunkten.
Här har vi en konvex spegel. Ljuset bröts utåt.
I en konvex spegel så säras strålarna och åker åt varsitt håll.
Regler
REGLER!!!
1 Lämna ytterkläder och väskor utanför.
2 Sätt upp håret ifall det behövs.
3 Inte äta eller dricka i labb salen.
4 Man ska kunna hantera en Nöddusch, Ögondusch, brandfilt, brandsläckare.
5 Följ anvisningarna!!!
6 Laborera först då du vet vad du ska göra.
7Använd skyddsutrustning!
8 SPRING INTE OMKRING!
9 Torka genast ifall du spiller.
10 Diska
11 Ställ tillbaka på rätt plats.
12 Torka och städa er plats.
13 Sopsortera.
14 Gör vad du ska eller dra.........
1 Lämna ytterkläder och väskor utanför.
2 Sätt upp håret ifall det behövs.
3 Inte äta eller dricka i labb salen.
4 Man ska kunna hantera en Nöddusch, Ögondusch, brandfilt, brandsläckare.
5 Följ anvisningarna!!!
6 Laborera först då du vet vad du ska göra.
7Använd skyddsutrustning!
8 SPRING INTE OMKRING!
9 Torka genast ifall du spiller.
10 Diska
11 Ställ tillbaka på rätt plats.
12 Torka och städa er plats.
13 Sopsortera.
14 Gör vad du ska eller dra.........
torsdag 16 februari 2012
Labbrapport
Syfte: Vi skulle se ett speltrum i alla olika färger.
Material:
Optiks bänk
Lampa
Elkub
Lins
Spalthållare
Spalt
Prismabord
Prisma
Muffar
Vitt papper
Utförande: Vi satte fast lampan och spalten och prismabordet på rätt avstånd på den optiska bänken. På prismabordet så satte vi prisman. Sen tittade vi hur ljuset bröts i prismat.
Resultat:
När vitt ljus bröts i prismat så såg det ut såhär.
Slutsats: Ljus bryts olika mycket. Rött bryts minst och lila mest. Bilden visar i ordning vilka som bryts mest. För att färgerna bryts olika mycket så hamnar de bredvid varandra.
Material:
Optiks bänk
Lampa
Elkub
Lins
Spalthållare
Spalt
Prismabord
Prisma
Muffar
Vitt papper
Utförande: Vi satte fast lampan och spalten och prismabordet på rätt avstånd på den optiska bänken. På prismabordet så satte vi prisman. Sen tittade vi hur ljuset bröts i prismat.
Resultat:
När vitt ljus bröts i prismat så såg det ut såhär.
Slutsats: Ljus bryts olika mycket. Rött bryts minst och lila mest. Bilden visar i ordning vilka som bryts mest. För att färgerna bryts olika mycket så hamnar de bredvid varandra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)