Igor Stravinskij föddes i Ryssland 1882 som son till en framgångsrik operasångare. Genom sin far fick han en tidig ingång i musikvärlden och började tidigt att intressera sig för att komponera egen musik. År 1903 började han studera komposition. Ballets Russes ledare från Paris intresserade sig för Stravinskij och beställde de tre baletterna eldfågeln (1910), petrusjka (1911) och våroffer (1913) vilket ledde till Stravinskijs internationella genombrott. Speciellt våroffer väckte stor uppståndelse på premiären 1913 med sin nya och revolutionerande stil. Publiken buade och började kasta saker på scen och tyckte att det var en stor flopp. De kommande föreställningarna blev man tvungen att ställa in.
På 1920-talet gick Stravinskij in i en ny fas och började skriva i neoklassicismisk stil. I många av hans verk från den tiden kan man höra att han tar inspiration ifrån Bach och andra äldre kompositörer. Man kan hitta likheter i deras verk till exempel att båda använder den klassiska formen fuga.
På senare år från 1950-talet till sin död 1971 tog han till sig den seriella musiken och började skriva därefter. Seriell musik är en vidareutveckling av tolvtonstekniken och har stränga regler i tonföljder, melodier och spelsätt etc på ett nästan matematiskt sätt.
Stravinskij och hans fru som även var hans kusin flyttade till Schweiz 1910 för att vara med om premiären för beletten Våroffer som senare skulle bli Stravinskijs genombrott. 1913 blev hans fru diagnosierad med tuberkolos och skickades till ett senatorium. Kort därefter bröt första världskriget ut och Rysslands gränser stängdes. Stravinskij kommer inte att återkomma till Ryssland förrän efter drygt 50 år. Kriget inspirerade honom att skriva ett stycke som bygger på en rysk folksaga som handlar om en soldat som byter bort sin fiol med djävulen mot en bok som förutspår den ekonomiska framtiden. Stravinskij hade även ekonomiska problem på denna tiden så stycket har inspirerats mycket ifrån det som händer kring honom. Stycket är skrivet för en septett som bara är 7 personer eftersom en stor del av musikerna var inkallade att delta i kriget. På grund av sina ekonomiska bekymmer kontaktade Stravinskij Werner Reinhardt som ställde upp med att sponsra Stravinskijs stycke Historien om en soldat. Som tack, dedikerade Stravinskij verket till honom och gav honom till och med original manuskriptet.
Stravinskij och Reinhardt fortsatte att samarbeta och Stravinskij hade en ny konsertserie med kammarmusik färdigt 1919 även denna gången sponsrad av Reinhardt. Reinhardt var även en skicklig amatörklarinettist och som tack för det fortsatta stödet dedikerade Stravinskij detta stycket till klarinett.
År 1920 flyttade Stravinskij till Frankrike och inledde ett sammarbete med pianotillverkaren Pleyel. Under denna tiden komponerade han om många av sina gamla verk. Han tog ingen hänsyn till att det skulle vara spelbart med tanke på att en människa bara har 2 händer utan använde alla pianots 88 toner så som han ville att det skulle låta inuti sitt huvud. År 1938 dog hans dotter av tuberkolos och året därefter dog hans fru.
Vid 58 års ålder flyttade han till USA. Han dirigerade många konserter men komponerade sällan.
År 1940 blev han arresterad av bostonpolisen för att ha använt en stor septima i ett framförande av nationalsången vilket bröt mot en federal lag som förhindrar oharmonisering av nationalsången.
Våroffer:
Detta är en modernistisk balett som hade premiär i Paris 1913. Koreografin är skriven av Vatslav Nizjinkij och scenografin och kostymerna var utförda av Nicholas Roerich. Denna baletten är Stravinskijs mest kända och väckte enormt stor uppståndelse vid sin premiär. Publiken tyckte att det var katastrof och började kasta saker på scen så att tillochmed polis fick inkallas och de nästkommande konserterna fick ställas in. Denna baletten var så revolutionerande och är känd för att byta taktart 150 gånger på slutet och för sin polyrytmik och även för att använda två olika tonarter.
Baletten handlar om en flicka som ska offras till naturen för att jorden ska få liv och värme. Du kan tydligt höra i musiken när det är som mest intensitet och när offret ska offras eller när det är lugnare, det är stor kontrast mellan de olika styckena i pjäsen. Stravinskij använde sig inte av någon speciell struktur som tex sonat-form utan skrev istället ett antal scener som han sammansatte till pjäsen.
Om du tittar på en konsert så hör och ser du hur mycket känsla det är i musiken och vilken kraft musiken har och du får verkligen känslan och sätter dig in i det. Stycket är skrivet till en stor orkester för att ge just den starka känslan och det har han lyckats utmärkt med tycker jag.
På denna tiden så börjar samhället att bli mer modernt, man har hittat olja och fler flyttar in till städerna och naturen sätts inte först längre. Med detta stycket tror jag att Stravinskij vill visa hur mycket naturen egentligen betyder för oss och att den är oerhört stark och att vi inte ska ignorera hur vi förstör vår natur.
Källor:
http://simple.wikipedia.org/wiki/The_Rite_of_Spring#How_Stravinsky_wrote_the_score
http://www.ne.se/lang/igor-stravinsky
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stravinskij
http://sv.wikipedia.org/wiki/Historien_om_en_soldat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar